Det blir så tomt utan Pappi

Dassrullen gapar lika tom som min kaffekopp. Klockan är fem och jag funderar vad jag ska äta till lunch. Magen är tom och huvudet likaså. Det känns ju så meningslöst att laga mat till bara en person.

Nu undrar ni kanske om jag har glömt Lilleman. Nejdå, han sitter här bredvid och smaskar äckliga fiskbullar med dill och nyttig potatis. Inget krubb för en fettsugen gravid småbarnsmamma alltså.

Och vad det gäller Fiselotte i magen så får hon festa loss på den frukost jag bjöd mig själv på hos mamma i förmiddags. Den borde mätta en lättviktare på drygt 200 gr för ett dygn tycker jag.

Pratade precis med Pappi, han hade kebab helt upp i näsan och njöt storstadslivet. Jag vet att i Oslo är det lammkebab så jag är inte avundsjuk. Jag är inte ens bitter eftersom han just nu stressade runt och letade små presenter, tihi… Tror min lilla blogghint kanske funkade :) Eller är det bara småttisar, dom som inte tigger om det, som får presenter? Vi får väl se…

Nu får jag skynda med lite käk innan jag blir sådär gråtmild och självömkande som bara en gravid kan bli. Finns ju ingen Pappi här som kan rädda mig.