Wednesday, October 21, 2009
- Trams, säger Lilleman
Lilleman förstår inte vikten av sin mammas skönhetssömn.
Jag tänkte att jag ska ta upp den här frågan med honom idag.
Han måste lära sig att tänka i större banor. Allt cirkulerar inte runt honom. Bara för att han ser ut som en ängel alla tider på dygnet, med eller utan sömn… Bara för att det murrar i maven och han vill ha välling klockan sju… Bara för att dom sänder barntv alla dygnets timmar… Det betyder inte att man kan kliva på andras sömnbehov hur som helst, börja vakna med tuppen och ställa krav på varm mat.
En mammi behöver sovmorgon för att orka vara snäll och vacker.
Tuesday, October 20, 2009
voe.blogg.no
Allt är relativt. Jag bloggar om OnePiece-dressen och får 5 kommentarer på den. Varav en är min egen. Jag känner mig nöjd och glad över att någon faktiskt har läst, vill och orkar kommentera på min lilla blogg.
VOE som är en otroligt söt tjej och flitig bloggerska i Norge lottar ut två stycken OnePiece-dressar och får 7067 kommentarer. 7067!
Är hon nöjd med det eller hade hon hoppats på flera?
Frågan är väl kanske mer, vad har VOE som jag inte har? Svar:
- Långt hår
- Rätt ålder
- Nagellack
- Kompisar
- Två OnePiece-dressar
Men vi har mycket kvar att lära
Egentligen blir det här Lillemans tredje vinter eftersom han är född en kall dag i februari. Men det här blir nog den första som kan upplevas påriktigt. Jag gläder mig som ett litet barn.
Tänk att få uppleva allt igen, med nya ögon. Juleljus, pulkåkning och korvgrillning. Snö innanför kragen, slicka på en stolpe och halka omkull. Stjärnklara kvällar, knirr knarr när man går och lukten av clementiner.
Imorse låg ett tunt vitt täcke över gräsmattan. Lilleman var tyst och fokuserad när han kollade ut genom fönstret. Ord för vad han såg finns inte i hans vokabulär ännu.
Frukost och sen direkt ut förstås. Jag rullade en snöboll till Lilleman, han trodde det var ett äpple. Vi har mycket kvar att lära.
Nr 1 – OnePice
Allt som krävs för att förstå att jag måste få den här i julklapp är lite fantasi. Och jag vill gärna ha den i förskott. Ljusgul. Nej förresten, den randiga. Snälla Pappi!
Känner du också någon Preggosaurus Kubus som skulle uppskatta en OnePiece-dress så kan du klicka hem den här.
…i fågelperspektiv
Jag undrar om Lilleman är mer gla i sin mamma nu när det finns mer mamma att tycka om? Eller tycker han också att det är svårt med folk man inte får ögonkontakt med?
- Gå lite på avstånd älskling så att jag kan se dig.
Ett beslut som måste tas
Jag har pratat om dom förr. Jag har älskat dom, levt med dom, levt i dom och kanske också levt för dom.
Att jag vann sällskapsspelet ikväll känns som en fjärt i rymden. God mat och dricka gör inte livet utan mina Adidas med svarta ränder lättare. Lilleman har försökt att lätta på stämningen med ord som kompis, pussas och shit. Visst det hjälpte för stunden, men nu är jag tung i hjärtat igen.
Jag har försökt att ersätta dom. Jag har köpt nya nästan lika men dom går inte att jämföra. Mina nya Skitadidas med sina vita Skitränder har ingen själ.
Idag har jag alltså gjort det, jag har slängt favoriterna. Och jag ska stå på mig, det är ett beslut som förr eller senare måste tas.
För familjens hälsa och goda rykte har jag nu bestämt att mina älskade vänner har gått sin sista promenad.
Gud, Herre, min skapare, giv mig styrka.
Och ett par nya vita med svarta ränder. Please!
Saturday, October 17, 2009
Om vägen till en mans hjärta går via magen…
Så har nog jag två stycken runt min hals för evig och all tid nu. Jag har nämligen gjort det igen, lekt superkock och superlyckats.
Så här gick det till:
- Dressing, ca 1 dl cremefraiche som kryddas med vitlök, sirap, salt, citron och salvia. Kom ihåg att den behöver dra sig lite för att gotta till sig i smakerna.
- Sätt någon typ av poteter i ugnen.
- Dela några kycklingfiléer på tjockleken, stek dom hett och snabbt i smör och citronpeppar. Flytta över dom i en panna med lite vatten i och låt dom puttra sig klara under lock.
- Knaperstek några bacon. Låt dom vila på ett papper under lock tills resten av maten är klar.
- Pressa två klyftor vitlök i en stekpanna med mycket smör. Stek toasten gyllenbruna.
- Bygg ett berg: Toast, kyckling, sallad, tomater, dressing och toppa med bacon och en sista brödskiva. Salladen blir ännu godare med ett par svartpepparkorn och lite citronsaft på. Å du, glöm inte poteterna!
Smaklig måltid!
Vissa påstår att det syns på magformen
- Om den är toppig och putar fram utan att synas bakifrån ska det visst vara en kille. Är man plufsigare och magen syns även bakifrån så är det en tjej.
- Illamåendet dom 12 första veckorna ska tydligen vara ett tecken på att det är en tjej.
- Om Preggosaurus sover på vänster sida – en pojke.
- Sugen på sött – Flicka. Sugen på surt/salt – Pojke.
Blir det här en till pojke så kan kanske magformen stämma. Jag själv ser i alla fall ingen skillnad mot förra gången. Mer än att min stackars navel är ännu mer plågad nu. Till alla er som har tonårsdöttrar, håll dom långt borta från navelpiercingar. Använd gärna min bild på som avskräckande exempel och vill ni så kan jag också berätta ur det känns att spricka.
Jag är sugen på både sött, salt och surt. Sover på den sida som ligger närmast och illamående har jag aldrig varit.
Så, vad tror du, tjej eller kille?
vi råkade bara höra henne pjata i telefon…
- Ida´ede tosda, imonn ede fjeda, sen komme löda.
Uttrycket har liksom rotat sig, både Pappi och jag fnissar barnsligt så fort någon säger löda. Och det folkens det e imonn det.
Thursday, October 15, 2009
Ont i magen efter snålkaffet som bjöds
Min mormor var en fantastisk kvinna. Hon hade bestämt sagt ifrån:
- Nej tack, inget kaffe man kan se myggpittar i inte.
Mormor jag håller med, borde också ha sagt ifrån.
Thursday, October 15, 2009
Klart ungen ska ha en igloo!
Det börjar bli lite småkyligt att sova ute nu. Och han älskar det.
Ju kallare desto bättre säger Lilleman och snufsar ute timme efter timme. Idag fick jag ett tips om åkpåsar för större barn hos The perfect wife.
Den heter Le Sac Igloo, är vind och vattentät. En dunpåse klädd med fleece, nästan så att jag blir sugen på att sova ute ett par timmar om dagen.
Google är min bäste vän, nu vet jag lite mera. Dom finns i storlekar för barn upp till fyra år. Kostar runt 1500 spänn. Det ska tydligen kosta att ha barn. Herregud ungen fick ju precis ett par GORE-TEXskor, 700 kr, bara för att inte förfrysa sina småpotatisar. (Det var mormor som tvingade mig att köpa dom.)
Jag hoppas Fiselotte gläder sig till att få bli ett arvebarn. Slarviga muddar och noppiga strumpbyxor med dödskallar på, det är vad hon har att se fram emot.
Men men jag ser det som en investering i tid. Nöjda barn, nöjda mammor. Sovande barn, nöjda mammor.
Thursday, October 15, 2009
Ett stycke skrämmande norsk litteratur
Känner ni hur ni få kalla kårar efter ryggraden när ni läser omslaget om Tyven och Torpedokongen?
Kjeltring? Jag vet att smultring betyder donut, så kjeltring är väl förmodligen en kärleksmums eller nåt…
Jag har tidigare hävdat att norrmän visst kan låta förbannade och hur deras svordomar har samma dåliga klang som våra. Men jag måste också erkänna att ibland är norskan svår att ta på allvar. Det enda som ger mig rysningar av det här bokomslaget är prislappen.
Visste ni förresten att Fab five heter Homsepatruljen på norska?
Wednesday, October 14, 2009
Det ska alltid slaskas å kladdas
Lite softa moves till en skön RNB på köksgolvet, trodde jag. Men självklart ska det slaskas å kladdas om Lilleman får bestämma.
När förmiddagsdansen övergår i hångel, är det då dags att ta ett snack med sin son? Innan man anar det är han väl och slaskar på skoldiscot också…
Wednesday, October 14, 2009
Sen blir det vinter
Sen blir jag mammaledig. Då ska jag bli piggare och en bättre mamma till Lilleman. Jag ska koka grönsaker och fylla min familj med näring. Sen ska jag bli snygg igen. Jag ska amma utan att få hängtuttar, samtidigt läsa sagor för storebror.
Sen ska jag avsluta mina påbörjade projekt såsom måla badrumsdörrar, plantera stenpartier och dra silikonet mot diskbänken.
Sen ska jag sitta i min läshörna, som först ska inhandlas, inredas och inhägnas. Där ska jag sitta och njuta mina intillegenta barn. Jag slänger upp fötterna på fotpallen, gnider mina ohåliga sockor mot varandra och ser ut över hyllorna med utlästa böcker, känner mig nöjd.
Nöjd med min välartade man, mina osnoriga barn, harmoniska hund och framförallt nöjd med mig själv. Tänk att jag klarar nästan allting.
Sen. Först är det snart fredag. Sen blir det vinter…
