…nie, fyja, fem
Jag och min assistent börjar dan med kaffet.
- Fem, to, en, åtta, den lille assistenten håller mig i byxbenet och kontrollerar noggrant att allt går rätt till.
Så går vi vidare till vällingen.
- Åttaaa, nieee, fem, tooooo.
Jag försöker febrilt att räkna riktigt för mig själv. Åhhh, nu har jag tappat bort mig igen. Måste ta och kolla upp meriterna på den där assistenten, var har han lärt sig räkna egentligen? Vem har anställt honom? Och måste han vara så nedrans flitig?
10 Comments
Hahah. Tycker din assistent lät rätt oduglig men gullig då.. :D
Hoho,så herlig unge!!Jeg hörer han i mine örer: fyja,åtta,toooo….moj!!
Ja haha roligt och bra beskrivet!
ha ha känner igen det där :)
Du har ungefär samma typ av assistent som Ola har. Jag stör jämt. Han brukar bli irriterad först, men sen säga att jag är söt.
Värdelös men söt. Allt man kan önska sig.
våra lillemannar har nog gått samma räkningskurs… här hemma låter det 1,2,3,6,11,18,4… men de ska ha beröm för att de försöker iallafall :)
Jag tycker att Skrytmorsan sammanfattar inlägget utmärkt “Värdelös men söt. Allt man kan önska sig”. Beskriver hela den här familjen faktiskt :)
Var inte orolig, det är ändå utseendet som är det viktigaste!
Världens gulligaste unge!!
Post a Comment