Jag vill att Lilleman och Bestemor ska ha en sportslig chans att förstå varandra när dom träffas igen i december. Här kommer det senaste i utvecklingen av Lillemanskan:
Kackasaja – Skottkärra
Moonä – Ett samlingsord för måne, stjärnor och stege. Allt som är högre än Pappi egentligen.
Hassägock – Varsågod
Assapåa – Pappi sitt utanför mitt rum tills jag har somnat.
Balle – Köttbulle
Yfaan – Behöver kanske ingen direkt översättning
Med ett halvfärdigt hus blir det många småprojekt. Och allt går i gravid- och Lillemantempo, men smått så smått får vi resultat. Man vill ju inte ha Arga Snickarn på dörr´n som spottar och skriker om alla oavslutade projekt. Så härmed förklarar jag projekt ytterdörr avklarat.
Ritningarna är klara, nu ska jag beräkna åtgång och sedan shoppa lättbetong. Ingen dag är den andre lik. Vi har en öppenspis i köket som ska muras ihop med en bänk/barbord. Så if you excuse me, a woman gotta do what a woman gotta do.
Nu är det eran tur. Se så fina gravidskor för trötta gravidfötter jag hittade på Brandos.
Pappi är vårt skyddsombudEftersom Pappi lider av Sporadiskhypokondri är han den naturlige och ende kandidaten som familjens skyddsombud.
Själv är jag mer av Ryckapåaxlarnaochhoppaspådetbästa-typen och valet faller därför inte på mig.
Lilleman är oansvarig.
Det faller sig alltså naturligt att Pappi är den som ser till att vi har spritservetter i bilen, Samarin i skafferiet och hörselproppar i öronen.
Vårt skyddsombud är också sist prioriterat för svinissprutan och han är livrädd. Till vänster kan du se hans nödplan, jag hittade den på köksbänken imorse. Det är alltså nödprovianten som skall inhandlas för att isolera familjen fram till jul.
Jag vet inte om det är det att listan inte är färdig ännu, eller om han har tänkt att odla potatisen själv…
Men jag ser tydligt hans prioritering är – Skyddsombudet i första hand. Och kanske har han rätt, överlever inte skyddsombudet så finns det ju ingen som kan skydda resten av familjen heller.
Jag smakar, smuttar och smattar på det – Doris – Mm, me like.
Jag smakar och smuttar lite till – Dårris – Njae, Karin har rätt, det är inte vackert.
Många svenska hiss för Doris, men ett starkt norskt diss för Dårris.
Jag som precis hade tagit ut segern i förskott och börjat vänja mig vid Doris. Vi får nog tänka om.
Jag har en finsk farmor som på 30 år aldrig uttalat mitt förnamn rätt. Så det vet jag hur det känns.
Vi får fundera vidare, kanske ett mer norskt namn den här gången. Finns det någon feminim variant av Snorre?
Vilket av dessa tre bakverk är gjort med mest kärlek?
Vilket av dessa bakverk/underverk ska jäsa 9 veckor till?
Varför kallas det bulle i ugnen när det tydligt ser mer ut som en tårta?
Jag tror jag slår till på det. Lilleman är ju ändå för liten för att gråta över crappy julklappar. Och jag slipper ha dåligt samvete för impulsshopping på nätet. Jag vill att Lilleman vill ha en bra-å-ha-uggla.
Att: Tomten. Du hittar den på vimsadekor.se
Ett grekiskt namn som betyderMagen börjar puta ut på sidorna och jag är fortfarande övertygad om att det blir en Fiselotte.
Häromdagen slog det mig att vi faktiskt ganska snart har en bebis i hemmet igen. Och dagarna fram tills dess spenderar jag på att övertyga Pappi om att det är Doris hon ska heta.
Vad tycker du – Doris – Hiss eller diss?
…nie, fyja, femJag och min assistent börjar dan med kaffet.
- Fem, to, en, åtta, den lille assistenten håller mig i byxbenet och kontrollerar noggrant att allt går rätt till.
Så går vi vidare till vällingen.
- Åttaaa, nieee, fem, tooooo.
Jag försöker febrilt att räkna riktigt för mig själv. Åhhh, nu har jag tappat bort mig igen. Måste ta och kolla upp meriterna på den där assistenten, var har han lärt sig räkna egentligen? Vem har anställt honom? Och måste han vara så nedrans flitig?
och fördomsfri…- Sitta häj! Koma sitta häj, Lilleman klappar ivrigt bak på sin snowracer och hoppas på att få en medpassagerare.
Lilleman är en fördomsfri kille, hans bästa vän är en tjockis. Men det gör inget.
Han låtsas att det inte spelar någon roll och får kompisen inte plats där bak så kan hon få dra istället. Uppför helst.
Det fina med tjockisar är att dom alltid är glada bara dom får vara med. Då drar dom gärna och sköter skitgörat. Ibland har dom godis att bjuda på också. Leker man jaga så har Lilleman en god chans att hinna undan. Och kuraågömma går helt efter hans plan eftersom Mammi syns var hon än gömmer sig.
Idag har polarna lärt sig många nya saker. Snö smakar gott men är inte ett måste för att kunna åka snowracer.
När man har någon som drar då förstås.
Middag med skräckblandad förtjusningFisk växer ju inte precis på träd här uppe i Hälsingeskogarna och jag skulle utan att överdriva kunna kalla hela min familj för tonfiskrookies.
Jag är livrädd för att fisk ska smaka just fisk .
Pappi tycker det är läskigt med fisk som inte smakar fisk. Och ännu värre, att konsistensen inte känns som fisk.
Morfar har dåliga minnen från ungdomen då han laddade inför ett lopp med en daglig överdos av tonfisk.
Och mormor har nog aldrig tänkt över det faktum att en tonfisk inte lever i olja och att dom kan vara större än en konservburk.
Det var med skräckblandad förtjusning vi slog oss ned för gårdagens middag. Jag har provat det förr och vet att det är hur gott som helst. Men jag vet också att jag var småfull den gången och kanske saknade en gnutta omdöme.
Hursomhelst så marinerade jag tonfiskfilén i honung och citronpeppar. Gjorde en rödlöksdipp, hollandaiesås och ugnsgratinerad potatis med grönsaker. Och bjöd tillsammans med ett surt vitvin och fejkad äppelmust till Preggosaurus. Och middagen blev en succé.
Ibland tänker jag hur världen är som en myrstack. Hur du och jag, grannen, barnen, hunden och hela världen myllrar runt. Alla är upptagna med att på sitt sätt dra ett barr till stacken.
Lilleman som sitter i sin pyamas med vällingen och vaknar lite smått till liv. Min svåger som vaknar i ett tält i Afghanistan med en gnagande oro för vad dagen skall bringa. Lillasyster som vaknar efter 10 timmar på tåget med en dregelsträng på hakan och hoppas att hon inte snarkat så att någon kunde höra.
Min mamma som redan sitter i traktorn och jobbar för att få in djuren för vintern. Pappi som sover efter nattens jobb medan grannen har varit vaken i timmar och sippar på sin tredje kopp kaffe. Den lille svarte kan inte bestämma sig för om det är dag ännu och pappaledig vänder på sig, hoppas att bebis ska somna om nu när lilla storasyster är på dagis.
Någon kokar potatis, stoppar en strumpa, letar igenom soporna eller tar sig ett dopp i havet. Världen springer, går, sover, lever, skrattar, gråter och myllrar.
Själv sitter jag i strumpbyxorna och knåpar på ett blogginlägg. Jag känner hur den nära världen sakta vaknar till.
Vad gjorde du 08.03 imorse?
Dustie Smart & SimpleI ett tidigare inlägg lovade jag att återkomma till min lösning för dammsugarpåsar. Här är den, Dustie Smart & Simple.
Det är väl knappast bara jag som inte vet vilket flashigt namn och nummer min dammsugare har. Och är du av motsatsen så berätta det aldrig för någon, det betyder nämligen att du borde ta dig en funderare och skaffa dig ett liv.
Precis som att det inte är komplicerat nog att komma ihåg att köpa dammsugarpåsar så vet man alltså inte ens vilka man ska ha när man väl står där vid hyllan.
Det problemet behöver du bara ha en gång till med dom här påsarna. Man köper en plastmojäng som passar din dammsugare, i den mojängen fäster man sen samma påsar till alla varianter. Så har du löst det en gång behöver du aldrig mer fundera.
Sånt här gillar jag. Bästa av allt är att du kan beställa dom fraktfritt på nätet också.
Själv ska jag nu ta mig ett djupdyk i min DustBag för att se om jag kan hitta mitt USB-minne, wish me luck!
För här är det sandat. Godnatt folkens!
