för tredje natten i rad
Jag har inte en chans. Det är gamla kärlekar, ouppklarade, heta, mystiska som luktar kanel. Dom har smala överkroppar, små fasta tuttar och ett hår som ser ut som dreads men är silkigt att dra fingrarna igenom.
Dom är mjuka, elastiska och estetiska. Dom läser böcker och dricker rödvin. Kanske den kvinnliga motsvarighet till Curt Cobain. Förförande flummiga och jag har inte en chans.
Fötterna är barfota och blicken eldig. Dom luktar kanel. Och vanilj (Allt möjligt sånt där aromiskt skit). Dom har ett förflutet tillsammans, dom har ett gemensamt språk och pappi har helt plötsligt börjat gilla rökelse. Han lämnar mig, för tredje natten i rad.
Och han vet inte ens om det.
Jag leker amatörpsykolog, tolkar det som någon typ av separationsångest inför förlossningen. Tittar så att han ligger tryggt på kudden bredvid, min pappi. Vänder på mig och somnar om, en trött liten valross jag är. Smackar lite, det smakar inte kanel. Eller vanilj.
Funderar om jag kanske ska binda fast honom här hemma. Men bara ett par dagar, bara tills jag också har blivit smal och mystisk.
8 Comments
Scary…men du vet väl att en gravid kvinna är det vackraste som finns. Kram Milla
Tack Milla! Ibland känner jag mig osäker på det och satsar i sånt fall på nummer två, smal och mystisk :)
Jag blev också lämnad om nätterna då jag var gravid. Skitsur på Leon varje morgon. Blir inga fler barn här.
Mig lämnar han, trots att jag inte är gravid. Klär upp sig i kostym, putsar skorna och myger iväg med negresser med stor bakdel och rastaflätor..
Pfft! Kvinnliga Cobainer.. Se hur det gick för honom då! Fast han luktade kanel! Nä, vila du tryggt i förvissning om att Pappi föredrar sin vackra valross och skulle få astmaattacker och skrattanfall om någon konstig elastisk donna började veva runt med rökelse och tramsa sig! :)
Men mystisk är du ju redan!
Ta bara den drömmen…
Så kan jag oxå känna. Helt ogravid.
Kanske ett tecken på kärlek?
Kram♥
Drömmar kan man bli knäpp på jag var glad att jag vaknade ur en då klockan ringde så jag slapp veta fortsättningen. kramar
Post a Comment