Eller fantastiskt modigt?
Att ensam på natten äta upp sin spränggravida sambos alla doughnuts…
Jag känner en kall stämning här hemma.
-
Kategorier
-
-
-
-
-
-
Designbloggar
Bloggkompisar
Favoritbutiker
Monthly Archives: January 2010
Otroligt jävla puckat?
Tuesday, January 19, 2010
Eller fantastiskt modigt?
Som en osprucken ros
Tuesday, January 19, 2010
Sitter jag här i den arla morgontimman
Arla och arla, 10.39 är väl ganska tidigt!? Det här börjar bli långrandigt.
MN jag finns här för en powerwalk, when ever you like! Hanna nästa gång du ska på IKEA och stressa, kan jag komma med och bära om du vill! Orsakullan, är det något du vill ha hjälp med? Jag är en jäkel på att måla tak, bära tungt och städa trånga utrymmen.
Jag har ändrat mig
Monday, January 18, 2010
Det här är en modeblogg!
Skrämmelie har helt rätt, jag har läsare att tänka på och måste skärpa mig.
Från och med idag är det här en modeblogg med heta tips och bilder.
Dagens Outfit
Byxa Twisted, loose fit for twisted women
Knappar i gylfen och ett schysst häng
(Åhléns, gratis när pappisar betalar)
Magtop, klär alla figurer
Trekvarts- fram och hellängd bak is the shit
(Ta två å betala för tre på en reasnurra)
Vit StretchTop, med kökspatinering
För ett hetare intryck valde jag en transparent variant idag
(Alla trix för att få till en färdknäpp, fnizzz)
Okej, okej, det var allt för idag tjejor och killisar! Nu ska jag till Helles Nagelsalong och be dom ta en titt på mina footmushrooms.
KRAMISAR
Den som väntar på något gott
Monday, January 18, 2010
väntar alltid så jävla länge!
Pappi ångrar bittert att han han gav mig dom här pyamasbyxorna. Men jag vägrar. Dom sitter där dom sitter tills den dag jag ser en god anledning att byta ut dom. Den dagen är när resår ej är nödvändigt längre.
Mona, jag är ledsen. Jenny, Sofie & Therese det ser lite kärvt ut, men skam den som ger sig :)
Den 17e Januari
Sunday, January 17, 2010
Jag skäms!
Jag vet inte vilket som är värst, att jag är dum nog att gissa på ett datum tre dagar före tiden? Att jag är dum nog att blogga om det? Eller att jag är dum nog att fortfarande sitta här?
Hade jag haft någon typ av självdisciplin så hade Lilleman varit storebror vid det här laget. Men här sitter jag. Som en handlingsförlamad liten rumpnisse på en barstol och väntar på en kopp kaffe, bättre tider OCH EN BEBIS!
Malla, jag tror inte att det är våran dag idag. Märta, det är nog inte din heller…
MNs sambo du kan också glömma det!
Saturday, January 16, 2010
Det blir inga småsyskon idag
Jag och Lilleman var en sväng till MN och MNs sambo idag.
Låt oss säga det såhär, dom är inte alltid lika glada att se mig.
MN har tippat på bebis den 19e och tycker att jag ska sitta hemma med benen i kors.
MNs sambo däremot har tippat på en bebbe ikväll och tyckte att jag skulle ta snowracern med mig och jogga upp för mördarbacken. Packa väskan och dra mot BB.
Vi har joggat med snowracer, jag vet inte om det kan jämföras med trappspringning men det gjorde inte susen det heller.
Nu sitter jag här med lite lätt kramp i benen och funderar på hur kvällen skall spenderas. För det blir inte på BB.
Hursomhelst så hoppas jag att alla ni får en trevlig lördagskväll och helg!
Han lämnar mig
Saturday, January 16, 2010
för tredje natten i rad
Jag har inte en chans. Det är gamla kärlekar, ouppklarade, heta, mystiska som luktar kanel. Dom har smala överkroppar, små fasta tuttar och ett hår som ser ut som dreads men är silkigt att dra fingrarna igenom.
Dom är mjuka, elastiska och estetiska. Dom läser böcker och dricker rödvin. Kanske den kvinnliga motsvarighet till Curt Cobain. Förförande flummiga och jag har inte en chans.
Fötterna är barfota och blicken eldig. Dom luktar kanel. Och vanilj (Allt möjligt sånt där aromiskt skit). Dom har ett förflutet tillsammans, dom har ett gemensamt språk och pappi har helt plötsligt börjat gilla rökelse. Han lämnar mig, för tredje natten i rad.
Och han vet inte ens om det.
Jag leker amatörpsykolog, tolkar det som någon typ av separationsångest inför förlossningen. Tittar så att han ligger tryggt på kudden bredvid, min pappi. Vänder på mig och somnar om, en trött liten valross jag är. Smackar lite, det smakar inte kanel. Eller vanilj.
Funderar om jag kanske ska binda fast honom här hemma. Men bara ett par dagar, bara tills jag också har blivit smal och mystisk.
16e Januari
Saturday, January 16, 2010
Ser inte bra ut det här Helmutmormor!
Men enligt min egen kaffesump här hemma så ska jag ju inte in förrän ikväll å föda imorrn.
OK, jag ska inte vara den som är den…
Friday, January 15, 2010
Utmaningen är antagen och ordspråket är:
Ett barn har som regel fått sitt förstånd ifrån pappan,
eftersom mamman fortfarande har sitt i behåll.
Och nu vill jag sända utmaningen vidare till MenMia eftersom hon så fint har bett om det. Och till Blondinmamman för dåligt stöd i mitt tidigare inlägg, hehe…
Regler:
Det gäller att komma på ett ordspråk eller citat och illustrera det med ett foto. Sedan ska stafettpinnen lämnas vidare till två bloggvänner. Därefter ska man länka tillbaka till Petunia som är den som startade stafetten. Hon gör då en sammanställning av alla bidrag.
Jag har blivit utmanad!
Friday, January 15, 2010
Jag älskar utmaningar!
Men jag hatar kedjebrev. Jag hatar blogghoreri där folk tigger om länkar.
Jag hatar majskolvsodlingar och frukostgrötskommentarer på Facebook.
Jag hatar telefonförsäljare som ignorerar min nixade telefon.
Men jag hatar absolut inte Malla som har stake nog att utmana mig!
Nu ska jag bara bestämma mig för om jag måste ta ställning för eller emot!?
Om jag antar utmaningen, har jag tagit ställning för då? Eller kan jag skylla det på min gravida hönshjärna och lova att det aldrig ska upprepas igen?
15 Januari
Friday, January 15, 2010
Fiselotte lyser med sin frånvaro
Fredag å allt, men inte ett tecken. Fia jag tror tyvärr inte att det blir någon seger att fira i eftermiddag…
Ett speciellt föräldrafilter
Thursday, January 14, 2010
Mitt börjar bli aningens repigt
Pappi säger att det nog finns ett speciellt filter som gör att alla föräldrar tycker att just sitt barn är det snyggaste på jorden.
Ni vet när man ser ner i en vagn med någon annans lilla bebis i och liksom får en torr kråka i halsen. Man harklar sig, letar ord, armsvetten tränger sig på. Det börjar bli bråttom om inte pausen ska bli påträngande lång.
Man kan ju inte gärna säga:
- Åh, vilken speciell bebis!
Eller:
- Oj!
Eller:
- Det blir nog bättre med tiden…
Jag sitter och ser på gamla bilder av Lilleman och jag tror att mitt filter för hans bebisålder börjar bli aningens repigt. Åtminstone blir jag inte sårad längre över alla som sa att han bara var lik sin pappa.
Jag kan leva med det.
Seg, blekrosa och
Thursday, January 14, 2010
söndertuggad
Det är så min hjärna känns nu för tiden, som ett tuggummi med bebissmak. Jag är ledsen folkens men det kretsar bara kring bebis här hemma nu, jag har inget smart eller vitsigt att komma med. Jag blåser en blekrosa bubbla och förbereder mig mentalt för en period med bebis, jättetuttar och DR Phil.
En grön, en blå, den som går att vända på
Wednesday, January 13, 2010
Och så den som är silvergrå
Vad har jag gett mig in på?
Innan Lilleman kom till världen fick vi den som går att vända på. Första året som pappa från det ena hållet och första året som mamma på det andra.
Den blå är Lillemans första år. Här ska listas tänder, sprutor, vänner, bilder, ord, konsistenser och tendenser.
Den gröna ska Mammi hålla reda på och få med sig till BVC tillsammans med nytvättad unge, schamponerat hår och ett BVC-vänligt leende.
Och så är det den som är silvergrå. Den fina, dyra med urklipp och vackra ord i.
Med unge nr 2 på g är jag rädd att det ska bli hard feelings i syskonskaran. Som i min egen syskonskara där endast vi två förstfödda har dubbelnamn. Fler syskon anlände och namnen blev enklare och kortare. (Nu är ju förstås dom senare barnen, mina småsyskon, också lite mindre omtyckta än mig och min bror. Så där har det hela en förklaring.)
Situationen med Lilleman och Fiselotte är annorlunda. Hur i hela världen ska jag orka hålla skenet uppe, ordning på böckerna och uppdatera Fiselottes minibibliotek lika ofta? Jag vill ju inte att hon ska tro att hon är mindre vacker, omtyckt eller välkommen.
Ska jag radera varannan rad i den blå? Ska jag göra konfetti av den som går att vända på?
Ska jag låtsas att Fiselotte äger den silvergrå? Syskon, dom är väl så lika varandra ändå?
Pick a boo!
Wednesday, January 13, 2010
God morgon folkens!
Jag känner mig som Skalle-Per när jag öppnar första ögat på morgonen.
Ni hänger över sängkanten och undrar…
- Hon e dö!?
Jag är stilla, så stilla… Slår upp ett öga…
- Det är jag inte alls, tror du inte att jag har så pass folkvett att jag tar besked av folk innan jag ger mig iväg!
Jag vet att jag inte ska dö, jag sa bara att jag känner mig som Skalle-Per.
Fast tjockare.