Snart har jag varit 30 i ett halvår
Besviken. Det är ordet jag måste beskriva den här perioden med.
Visst är det en massa saker man är rädd ska ske när man fyller 30. Kanske gör det det också, sker alltså. Men det går ju inte över en natt och man blir knappast överraskad.
Däremot så finns det också en hel del saker jag hade sett fram emot att automatiskt skulle ske. Att jag skulle mogna och bli en bättre människa.
Men…
Jag skyndar mig fortfarande att stänga skåpdörren när jag ser att sopberget där inne rasar och att kaffefiltret jag just lade på toppen sakta glider ner… Tar det sen. Kanske ramlar det inte. Har jag tur fastnar det på kanten och hänger där tills jag har lust att ta hand om det. Kanske tar någon annan hand om det.
14 Comments
Jag är ju väldigt mogen dåra men är fasen mästare på att stapla sopor.
Det är nog ingen mognadsfråga, om man frågar mig alltså, utan mer vem som ska gå äran att gå ut med soporna ;o) (hos oss alltså)
Skratt, trodde du verkligen att de där sop-fasonerna skulle ge sig med ålder…jag är 37, snart 38 och gör fortfarande likadant.Skratt…men mannen har alrdrig gjort så..han tömmer snällt soporna fast svär nog lite över mitt upplägg.Kram Milla
agree! 4 mån som 30…har inte gett mig nått. inte ens en rynka!
å samma läge här fast jag snart är 35…
å vet du vad jag kom på häromdan! det är 20 år sen jag gick ut 9:an… så är det när man blir 35… :)
Att ha en man som är sju år äldre är den bästa medicinen mot åldersnojja. Let me tell you. ;-)
Här känns det som man borde sluta äta honung på mackan när man blivit vuxen.
Men jag gillar honung.
Känns inte jätte vuxet.
Blir man någon gång så där vuxen och mogen och klok man inbillade sig att man skulle bli per automatik med åren?! Jag börjar misströsta! Fast sopor staplar jag inte. Det är det min man som gör. Omoget! ;)
Nä inte fan har det hänt mycket inte *SUCK* Jordnötssmör och sylt på mackorna, en överfylld diskho och jag maskar jämt så fort det ska göras något viktigt i hemmet. Tur att min man är 35…
NEEEJ!!!! sådär får du inte skriva. Jag lever fortfarande i tron om att jag ska bli vuxen i samma stund som jag fyller 30.
Jag gör likadant fast med blöjorna och jag har varit 30 i sju år nu, haha (tänker inte fylla mer heller!). Nu när sambon är borta finns det ju ingen som tömmer blöjhinken heller. Attans…
30? Kommer inte ihåg…
Om det där är definitionen på att vara vuxen så är jag så ung, så ung. *nöjd*
På söndag har jag varit 30 i ett år! Det känns bättre nu än det gjorde för ett år sedan måste jag säga.
Mmmm….Kanske tar någon annan hand om den tänker även jag som fyller 50 i höst…
Post a Comment