Att vara utan internet
Lite som att slå ut alla tänder samtidigt. Det är jobbigt just då men går det fort så märker man nästan ingenting.
Sen är det ju ganska skönt att slippa borsta dom. Och sen, efter ett tag, då önskar man att man åtminstone kunde tugga den där loskan man just hostade upp.
Nu kan jag både tugga och svälja den. Jag har en full radda med tänder i käften.
Det ger mig prestationsångest. Jag har saknat både er och internet men vad ska det första inlägget handla om?
Jag skulle ju kunna berätta om Telia och mina sju knapptryckningar för att komma till en svarare som berättar att dom har stängt. Om deras 93 minuter långa telefonkö när dom väl har öppet. Eller om när väl servicekillen dyker upp så går det bara en dag innan nästa kommer eftersom ingen har koll på att någon redan har varit här. De skulle jag kunna skriva ett par rader om, men det känns tråkigt så vi struntar i det.
Skulle också kunna skriva ett par rader om veckan som varit. Som en liten uppdatering i Lillemans förkylning, våra nya trädgårdsmöbler, att min plantering är klar och gräsmattan sådd. Kanske lite om mina vindsnurror som kommit med posten, som jag skruvat både ihop och isär eftersom dom låter som en hel bilskrot när det väl blåser. Den supergoda blomkålssoppan med morot och västerbottenost. Den första citronfjärilen eller min ack så sköna bonnbränna, men vem vill läsa om sånt skräp?
Hjälp, vad är det man bloggar om nu igen!?
Jag ska börja med tandtråd.
8 Comments
Hoppsan, har du drabbats av en riktig blixt i datorn, din krake. Jag tar nog en i lillfingret istället då.
Vad man skriver om?
Ingen aning.
Oh jag får panik av tanken. VARA UTAN INTERNET. Hela mitt jobb bygger på fanskapet. Och flera av mina sociala relationer. Burr.
Tänk att det fanns en tid då man klarade sig utan internet?!?
Jag vill läsa om allt det. Jag är glad att det fixade till sig för dig med allt, jag tror allvarligt inte jag kan leva utan internet? Eller man kanske skulle må bra av det några dagar eller så.
Tycker allt det ovanstående lät bloggvärt! Recept på soppan önskas, tack!
Och känner du dig riktigt Wild & Crasy kan du ju videoblogga din tandtrådsexercis! Skönt att ha dig tillbaka! :D *kramen*
du kommer igen! dessutom ville jag veta just allt det där!
Spelar ingen roll vad du skriver, det är en fröjd att läsa din blogg varje gång!
Tack Maria, det var väldigt snällt sagt! Nu blev jag glad åsså fick jag ännu större prestationsångest ;)
Post a Comment