Knaadamormor och Mammi are at this moment on a roadtrip to the Göteborg.
Med no small ungar in the bagage.
I hope to be abel to uppdatera er from there, bött if not så vet ni att jag är bara borta tillfälligt och har absolut inga planer på att inte göra en come back efter helgen nån gång.
Trevligt veckoslut på er!
Pratar dom engelska där nere?
Ibland får man mer än man betalar för, som den här snygga screensavern till exempel. Den kostar gratis och man kan ladda ner den här till både Mac och PC.
Tyvärr får man själv patinera med hjälp av fingrar och cheesedoodles för att uppnå den feelingen jag har på min skärm, avtrycken ingår ej.
Själv är jag grafisk formgivare och har haft en knaadalogga liggandes i snart två år utan att orka göra något med den. Detta eftersom jag vägrar att röra så mkt som en nuffra i en kod.
Pappi däremot, han jobbar som programmerare och nuffrar dagarna lång, men icke till Mammi. Ja, skomakarens barn ni vet…
Nu har jag iallafall tagit tummen ur Pappis röv och fått loggan publicerad.
Välkommen till en blygsamt liten förändring hemma hos knaada.com!
Kanske så liten att jag tänker påminna er om hur den såg ut igår:
Det är väl ingen av oss fyra i blåbärsklassen som är gift egentligen, men bortafruar låter ju så mycket tuffare än sambosar tycker jag. Och borta var vi ju.
Resten är faktiskt sant. Daniel Craig var i krokarna för inspelningen av Män som hatar kvinnor. Vi såg honom aldrig men vi kände lukten av honom, eller så var det stekoset i mitt hår som påminde om en gammal amerikan…
Lyxiga var vi iallafall, inte en enda av oss som varken bar jeans eller duschade på hela helgen.
En helt fantastisk weekend.
Jag är inte helt säker på om jag skrapade hem något diplom den här gången, men det spelar ingen roll, jag har ju nästa varit i Hollywood!
Här är ett hus dom byggt upp för inspelningen:
Och här ute ska tydligen Familjen Vanger husera:
Det är ju bra å veta var dom håller till ifall dom skulle ringa och behöva mig nån dag…
Samma/lika resa som förra året.
Samma bagage som förra året, men den här gången i en lite annan tappning. Nu behöver Fiselotte ett eget bilsäte.
En dunk vin skall jag packa också, det är nämligen färdigtuttat mina vänner! Jag satsar stenhårt på nytt diplom, den här gången i Blåbärsklassen för gott uppförande. Varav ett svårt moment ska vara “rödvinssamtal i samlad ton”.
Inga pappisar, inget internet och inga sura miner.
Vi ses på måndag, ha en trevlig helg!
I vanliga fall brukar jag inte släppa in honom. Han brukar ligga som en fet padda i trappuppgången och irritera mig.
Men den här fick jag moderskänslor för. Han såg ju så ensam och oönskad ut. Ledsen.
Tänk om det är den sista fula, lilla telefonkatalogen någonsin. Jag ska ta vara på den här knubbiga krabaten, jag ska bädda åt honom på vinden i min brunblommiga låda. Det får bli i fotänden av skolkatalogerna tror jag…
Idag har jag städat skafferiet och känner mig faktiskt redo för att invitera er till mitt lilla krypin. Känn er som hemma!
Ett litet fynd kan verka som en klen tröst när man just betalt farbrorn på verkstan många tusingar för en kylare man aldrig ens kommer att få se.
Kudden hittade jag för en hundring på Dollarstore, och jag känner faktiskt att det lenar lite. Interiör är som balsam för Knaadasjälen, och fynd funkar bättre än lyckopiller.
Rutiner och fredagsfeeling välkommen!Närmare rutiner kommer vi nämligen inte i vår familj. Inga rutiner – ingen fredagsfeeling.
Med Pappi som jobbar på övervåningen i en värld där varken tid eller veckodagar existerar.
Och jag själv, jag har haft turen att ärva min mammas totala oförmåga att memorera datum, klockslag och veckodagar. Lägg lite mammaledighet och amningsdimma på det så får ni den smörjan jag lever i.
Lilleman, ja han är ju knappast till någon hjälp! Han tror att alla bra dagar är torsdagar eftersom han för cirka ett år sedan inväntade en pelletsleverans med okänd traktor på just en torsdag.
Och så har vi lillsessan här till vänster. Ja, vad ska jag säga… Hon har övat, stylat och är helt redo för audition men hon kan ju för fan inte ens stava till fredag!
Men med Idol i vårt hem, ja då vet vi att det är fredag. Vi vet t o m att klockan är åtta. Vi bänkar oss i soffan, speedmyser, knaskar på våra popcorn och tackar Gud för att det är lördag imorrn.
För det är det väl? Lördag?
Stol för riktigt små småttisar50 spänn för en sittplats till Lillfiselotte. Jo, hon heter så.
Liten, oftast naken och med en fönad Dallasfrilla på huvudet hänger hon med Lilleman i vått och tort.
Ibland går hon i hundkoppel, sover i ugnen eller hänger uppochner i en buske.
Ibland beter hon sig riktigt civiliserat, bajsar på sig och vill ha mat i lekstugan.
Dom stunderna försöker vi uppmuntra i vår familj och vad kan väl passa bättre än en liten stol för småmänniskor att sitta i…
Att den ser ut som en smällkaramell och ger mammi barndomsminnen är bara en bonus.
Inte mobbade och utstötta hellerKlockan är 08.58, Lilleman har just avslutat sin frukost, en spagetti carbonara med chorizo.
Jag vill att han ska lära sig att tänka själv, göra kloka val och framförallt våga vara annorlunda. Ibland ångrar jag mig och tänker att jag kanske vill ha fyrkantigt formpressade barn ändå. Men det är bara när han väljer två av dessa punkter, han glömmer så lätt den med “kloka val”.
Ja, jag tycker det är drygt att laga lunch före 8 på morgonen, men jag frågade ju.
Vem bestämmer förresten vad som är kloka val?
Spelar det verkligen någon roll i vilken ände av sängen man har huvudet när man sover?
Spagetti kan väl gå för detsamma som en macka och chorizon för en salami?
Vem har sagt att lingonsylt inte är gott på ägg och att kobajs inte kan vara en seriös hobby?
Det är när han vill ha klänning på midsommarafton den här mamman får det jobbigt. Självklart ska Lilleman också få känna sig fin. Han är två och kommer lätt undan med att ha klänning.
Vågar mamman?
Mamman måste våga, för hon vill inte ha fyrkantiga barn. Hon vill ha barn som kan tänka själv, göra kloka val och framförallt våga vara annorlunda.
Men mamman vill också ha barn som kan anpassa sig efter livets spelregler. Mamman tänker inte flytta sina barn från den ena skolan till den andra för att de inte blir accepterade.
Vem ska sätta stopp för att gå ut naken endast bärande gummistövlar, en karott på huvudet och motorsågen i hand? Eller när ska det sättas stopp, när pubishåren fladdrar i vinden? Ska det sättas stopp? Ja, när pubishåren fladdrar i vinden.
Jag får lägga till en fjärde punkt i mitt lilla manifest, “gör kloka val”. Ja, den fanns redan, men om vi har fyra punkter varav två är “kloka val” och han skippar en så ska vi väl få med det viktigaste ändå.
Om jag köper ett lamm FÅR jag en stol för under tusenlappen då?
Eller går det här på garantisedeln? Äh, jag har ändå ingen sedel, kör mest med kort.
Och så har man väl ångerrätt också, så länge varan är oöppnad, oprövad och otittad på. Helt ärligt kan jag nog säga att vi har så absolut tittat på det och inte ångrar jag mig heller.
Nej, jag får nog köra den här på Vilseledandemarknadsföringsparagrafen.
Här går man, godtrogen som man är, och köper ett alldeles vanligt kylskåp utan syltfläckar, äggkras och fisluktande köttbullar
Och vips, två år senare sitter jag med det här! Kallar dom det här kvalité?
Vilseledande är vad jag kallar det. Och vem har stoppat sockerpys där i?
Vilken dag!
Pappi har kommit hem
Bestemor har också kommit
Badkaret har kommit
Mina gardiner har kommit
Ny tv och Xbox har kommit
Men gardiner, prylar, badkar och pappi får vänta. Dom finns ju där. Medan jag har barnvakt tänker jag unna mig att mysa lite med röjsågen. Gudars så fint vi har det tillsammans i buskarna husqvarnan och jag.
Bajbaj mygg och elände, välkommen solsken!
Jaha, ja jag tänkte nog det.
Nu är läget så att jag nämligen gnager ost med mina två tänder.
Drar i hår, öron och näsor med mina små händer.
Vem tränar musklerna varje dag?
Jo, det gör minsann jag.
Jag springer många mil i min permobil.
Och sitter det gör jag med klass,
bara morsan som tror jag är kass.
Kuddar och fjant,
hon är en hönsig tant.
Det här går ju alldeles galant!
