Minns du när dom hade kundvagnar i butiken, barnmeny i restaurangen och tjocka askfat av glas på borden?

Då kanske du också minns den blå bilbanan i mjukplast som jag hittade förvarad i den här påsen. Den utan batterier och ljud. Den som man byggde för vanliga småbilar med loopar, tunnlar som letade sig genom köksmöbeln i furu och backar upp-pallade på videobandsfodralen. Den som fortfarande är intakt och som Lilleman blev superglad när jag tog fram. Minns du den också?

Här i vår lilla värld av inredningsbloggar har ämnet köphets varit på tapeten i det sista. Tjejer som sätter ner foten och ogillar den stress det innebär att följa trender och hela tiden uppdatera sitt hem. Jag både förstår och håller till viss del med.

Men för mig personligen handlar inredning inte om inköp utan att skapa och förvandla. Mitt intresse för inredning har vuxit fram av att inte ha råd att köpa precis vad jag vill. Att kunna se något jag vill ha, inspireras av andra och att själv skapa min egen version.

För mig är alla inredningsbloggar en fantastisk inspirationskälla där jag hejdlöst roffar åt mig alla dom bästa idéerna. Tack Gud och hans vänner för DIY, loppisfynd, papperskonst och en burk målarfärg!

Och inget gör mig gladare än exempelvis den här Awarden från Linda som säger att jag inspirerar henne med min blogg. Tack Linda, du inspirerar mig också!

Foto Lindas nya hus

Bloggvy vill att vi bloggare ska få fler läsare.

Och Bloggvy vill att bloggläsare ska få fler bra bloggar att läsa.

Och du kan hjälpa till med det!

Ja, men typ såhär:

Solklart, eller hur!

Om alla bloggar om Bloggvy så att fler kan hitta dit så kan ju också fler hitta just din blogg. Så kom igen hjälp oss att blogga om Bloggvy, nu sätter vi snurr på sajten! Sprid lite kärlek!

För visst vore det roligt med en fungerande sajt där man kan filtrera sina sök för att hitta både stora och små bloggar inom det område som intresserar just dig!? Och hur lite roll det än spelar, visst tusan är det roligt med fler läsare!?

Visst blir man inspirerad av alla härliga tulpanbuketter som dyker upp på bloggarna nu!

Jag vänder mina vita julstjärnor ryggen, kikar lite på färgpaletten för näst kommande print och tänker tulpangnissel och snödroppar. Det hjälper.

Någon typ av egenpåtvingade måsten är inget för mig. Jag får ett lustigt behov av att visa mig vem som bestämmer över mig och blir Fröken Tvärtemot.

Så ett löfte om att sluta röka, eller bara tanken om att sluta röka får mig att vilja tända en cigg. Men nu har jag tur för jag röker inte och då behöver jag ju inte lova att sluta röka som i sin tur leder till att jag inte heller behöver börja röka i protest, skönt.

Och det där med must-stopp, twix-avvänjning och att gå ner 10 kg före sommaren, det är bara en fri tanke jag leker med och har inga planer på att lova mig något. Så nu håller vi tummarna på att det här sköter sig självt och siktar mot en trevlig bikinisäsong 2012.

Övriga förhållningsregler har jag nu fått i ram och upp på väggen. Manifesto 2012 har fått sin självklara plats i direkt anslutning till chokladbollsreceptet.

Och nu när jag har gjort det så undrar jag vad du önskar att inlägg 1.112 ska innehålla?

Det kändes som att någon sparkade undan fötterna på mig, men det var inte jag som föll.

I måndags kväll blev min pappa hastigt och mycket allvarligt sjuk, timmarna sedan dess är obeskrivliga. Att i vidrig väntan och förnekelse förbereda sig på det värsta, och samtidigt för en sekund inte få släppa tron. Att hela tiden i ovisshet våga hoppas på det bästa har kramat musten ur oss. Men han har överlevt. Han lever. Han återhämtar sig och om allt går bra så är han snart hemma hos oss igen.

Bloggvärlden bleknar när den “riktiga” världen kallar, jag tar ledigt ett tag och ägnar mig åt mina.

Hoppas ni alla får en fantastisk jul!

Och ses vi inte innan så ses vi i 2012,
KRAM

Just nu sitter Lilleman i bilen på väg till akuten med sin underarm ur led. Stackars stackars liten! Jag vet att farbror doktorn fixar det med ett litet klick och sen är allt frid och fröjd igen. Men det gör ändå ont i hela mammahjärtat!

Hantverkarna som håller på att borra sig genom väggarna i källaren ignorerar jag. Och att pannan “baktände” och pelletsförrådet i källaren brann i lördags – det har jag nästan glömt.

Barnens hosta börjar ge sig och det finns hopp om att mammor och pappor ska få sova på nätterna. Vi har världens friskaste och sötaste lilla/stora spädbarn, jag ska inte klaga. Men jag är sydd från ettan till tvåan och det gör tamejfan ont och jag har lust att gnälla!

Idag tänkte jag börja dagen med en kaffekopp och ett litet “hej trevligt att se er igen, nu är jag tillbaka-inlägg” här på bloggen. Men istället svär jag en ramsa och ber snälla söta om lugn och ro och en helt vanlig jävla måndag!

Haha, jag blir både generad och smått bajsnödig. Det måste väl ändå bara vara ett lustigt sammanträffande!?

Screenshot Annakarin Arvehedens blogg

Därför firar han mig inte på Morsdag och i gengäld firar jag inte honom på Farsdag. Vi har en halft oenig överenskommelse om att firandet kommer när barnen själva är sugna på att fira sina föräldrar. Men gör vi rätt?

Det sticker lite i hjärtat på mig när jag läser om amerikanska pannkakor, fina presenter och tårtbak i dom svenska hemmen idag. Å pappi som själv har bestämt att det ska vara såhär klämde just ur sig:

- Här är det farsdag å jag får ikke en gang en potte å pisse i.

Jag tänkte  skriva en egen önskelista där jag önskar att barnen önskar en snygg svart-vit kälke i julklapp, skickar man den listan till han där uppe eller till tomten?

Eller behåller man den själv och inbillar sig att det nog var det Lillberta bokstaverade med käften full av makaroner idag s-v-a-r-t-v-i-t-k-ä-l-k-e-i-j-u-l-k-l-a-p-p-s-n-ä-l-l-a-s-n-ä-l-l-a-mamma.

Med tanke på att barnen fortfarande är omyndiga och jag är den som bestämmer sparar jag den här länken till inreda.com, tackar Karin för tipset och funderar lite vidare på saken…

Pappi kom hem med Winborgs Ättiksprit från butiken igår, mumlade nåt om Zetas, men jag hörde inte så noga på – för nedrans vilka snygga förpackningar Winborgs har!

Jag blir stolt av att vara både grafiker och ättikgurks-ätande svensk när jag ser sånt här. Allt detta tjat om julens glögg – här har vi väl ändå julens sprit!

Bilder lånade från Winborgs.se

Sprit som dessutom går att städa med. Här är ett av många tips från Fyrans Rent hus:

Spisen
Det finns ett enkelt och miljövänligt sätt att få bort ingrodd smuts från spisen. Häll först på ättika sedan rikligt med bakpulver – låt det bubbla och fräsa ordentligt ett tag och rengör därefter som vanligt med en trasa och ljummet vatten.

Och alla veckans sjuttitolv dagar inklusive lördagar vaknar Lillberta med kompanjon elva minuter över sju.

Jag ska komma ihåg det, och jag ska hålla hårt i traditionerna! Så får vi se vem som skrattar på en lördag, kl 07.11, i oktober om 12 år.

Vi får se.

Panik. Det slog mig precis! Jag borde väl typ kanske var klar med julförberedelser och shopping inom en vecka eller två.

Vem vet när lillebror bestämmer sig för att göra entré!? Och är jag sugen på julrusch med stygn mellan benen och blöta vaddtussar i behån, nej.

Lite stämning från Åhléns, Ikea och Granit, dags att fatta läget. Sluta jiddra – börja trolla!

…att äggkastrullen stått framme så länge att jag måste diska bort lunchen från utsidan av den. Lär inget, låter klockan gå två varv och gör om det igen. Och igen…

Vad är det Pappi brukar säga? Nåt i stil med “det som definierar en idiot är någon som upprepar exakt samma handling och förväntar sig olika resultat”, typ.

Slutsatsen är enkel.

och internationella barndagen.

“Blomstercheckar undanbedes” tänker jag att Lillberta nog skrivit i sin annons idag, om hon hade skrivit en.

Den här dagen handlar kanske inte om mina barn tänker jag. Här hemma är alla dagar barnens dag. Sen klarar jag inte att tänka längre. Tankar om barn som far illa får min preggosaurus-hjärna att blixtra och tillslut falla samman i en blöt pöl.

“Barnens dag är en temadag då barnen uppmärksammas” säger Wikipedia.

Hur uppmärksammar du Barnens dag?

Han fick mig att lova att inte blogga om den:
- Äsch folk ser bara pengaslöseri!

Vadå pengaslöseri? En hink med rosor till lilla mig?

Nån jäkla fördel ska det väl vara att bli gammal! Och det är det, rosorna blir fler.
Bloggeri bloggera I feel like a princess ida´ :)

som männens utveckling stannar av.

Simultanförmågan har nått sin kulm och prioriteringscentret har slagit rot.

För Lillberta däremot innebär detta bara början. Toalektyr för kvinnor är inte ett tecken på varken avkoppling, verklighetsflykt eller toalettkoma, det är en ren effektivisering av vardagssysslor.

Sanning: I det här huset kommer bullarna direkt från bullfabriken och helst i hårdprassliga påsar med vassa kanter och lång livstid.

Ser det ut att gå någon nöd på bullungarna?

Jobbigt att vara jantelagsbesudlad svensk och samtidigt egenföretagande grafisk formgivare. Jag ska inte bara ge mig själv en titel, jag ska skriva ner den för tryck också.

Vilken titel känns lagom att ge sig själv liksom? Borde det stå någonstans att jag är mamma till två supersöta minimänniskor också? Inte det!? Nåt om magen? Hm…

Som om det inte vore nog så är visitkort för en formgivare det vita smilet för en tandläkare, fläckar vore ju så dumt.

Prestationsångest det var trevligt att ses, men du kan gå nu. Pressarna rullar.
Jag ser det som “skomakarn´s barn” istället och klappar mig på axeln för att jag snart har någonting att ha på fötterna.

Vilken titel skulle du ge dig själv , om du fick välja?

Vad tycker en preggosaurus rexus om kräftlukt på fingrarna? Räknas en kräftfest utan snaps som en fest, eller är det bara en kräft? Var är i sånt fall festen?

Några av de frågor jag tänkte fördjupa mig i ikväll.

Hoppas ni alla har en riktigt trevlig kväll & helg framför er, KRAM!

Nejdå, det var bara Snorpan i sina nya solglasögon.

För vem har väl sagt att augusti inte kan vara den bästa sommarmånaden av dom alla?

Hannas blogg

Utøya, helt ofattbart, så grymt och så orättvist. Medlidandet och sorgen är enorm. Ord känns otillräckliga, och ändå så nödvändiga.

Ta hand om varandra!

Foto Flosim/sxc.hu

Foto: Neon, sxc.hu

Påsken är alltid välkommen, men aldrig så välkomnad som julen. Då tänker jag i pynt.

Påsken ska ju helst tillbringas utomhus vilket jag känner gör det lite meningslöst att pynta inomhus. Men samtidigt minns jag hur fint jag tyckte det var som liten när mamma tog fram färgglada dun och papirmachetuppen.

Jag ska skärpa mig för barnens skull. Igår inhandlades lite nya prylar och idag tog jag bort det sista från julen.  Varför envisas den alltid med att hänga kvar ända fram till påska!?

Han är tre år och långt ifrån redo att hantera strösocker på en sked. Så mamman har tagit sig i kragen och köpt en “sockerpulla”.

Ja, där jag kommer ifrån heter det så. Vad kallar du en glasbägare med hål i locket?

Var det här en bio så hade jag sopat popcorn och godispapper idag, man kan höra fläktarna när publiken har gått. Måste bli fint innan nästa föreställning.

Om det var en cirkus så skulle jag duscha elefanterna, plocka upp en hästsko i spånet och dra benen efter mig i väntan på besked om kortegen ska gå vidare redan idag eller inte.

Nu är det bara en webbshop och en blogg, inget godispapper att sopa, inga lediga timmar att förströ. Livet rullar på, jag ser på blommorna jag fått av familjen, känner mig bortskämd. Läser era kommentarer och känner mig bortskämd.

Tack för alla lyckönskingar, jag behöver varenda en!

Nu vet ni var den finns, jag vet att den finns, dags att rulla vidare.
Jag tittar ut, hoppsan – det har ju blivit vår också! Måste ut.

Jag tänker såhär, om man är 30 plus och aldrig har varit naken i ett skyltfönster förr, då är det väl för tusan på tiden!

Det är Marias of Sweden som har skyltat med finfina gravid- och bebisbilder, och jag, jag har ju faktiskt mössa på mig.

Var drar du gränsen för din nakenfis?

Bilden är tagen av Marias of Sweden